Innovationsveckan 2019 i Borås 30 sep - 3 okt

September 2, 2019
Evenemang
Extern länk

På Innovationsveckan i Borås 2019 kommer vi att dela med oss av hur Borås offentlig sektor, akademi och näringsliv arbetar med innovationer för ett hållbart samhälle. Temat för veckan är brett och vi kommer få ta del av erfarenheter och tankar kring hållbara samhällstjänster, cirkulär ekonomi och klimatansvar.

Innovationsveckan är ett tillfälle för offentliga aktörer över hela landet att sprida innovativa idéer och nya smartare arbetssätt för offentlig sektor. Syftet är att främja och stärka offentlig sektors förmåga att hantera nutida samhällets utmaningar genom att sprida resultat och stimulera till samarbeten. Innovationsveckan tar plats på flera ställen i landet och även på nätet. Se mer på det nationella programmet här: www.innovationsveckan.nu

Arrangemanget är initierat av Sveriges Kommuner och Landsting, Vinnova Sveriges innovationsmyndighet. Genomförande arrangörer är kommuner, regioner, statliga myndigheter och samarbetspartners.

Hela program med lokaler och tider kommer publiceras här snart. Tills vidare finns här några exempel på föreläsningar och seminarer som kommer hända under veckan:

Sjöbo 2.0 - Medborgarlabb

Borås Stad bedriver en innovativ satsning i samarbete med Högskolan RISE, Science Park, Drivhuset och föreningen Hemgården med ambitionen att få stadsdelen Sjöbo att bli en välkomnande och tryggt område som sjuder av liv och aktivitet och som har plats för mellanmänskliga möten över kultur- och åldersgränser. 

Detta genomförs bland annat genom etablerandet av ett Medborgarlabb där fokus ligger på att utveckla Sjöbo i medskapande med de som bor och verkar i området. Dialogen är det främsta verktyget och inledningen på en tillitsresa som bygger på att skapa förtroenden och relationer mellan staden och människorna på Sjöbo. Kom och lyssna på hur projekt Kraftsamling Sjöbo och Sjöbo 2.0 har arbetat för att ta tillvara på invånarnas idéer och utifrån det gett stöd och skapat förutsättningar för delaktighet och invånardriven aktivitet.

Tommy Jingfors, Förvaltningschef, Fritids- och folkhälsoförvaltningen, Pia Essunger, projektledare för Kraftsamling Sjöbo, Lisa Andersson, processledare på RISE, håller i föredraget.

Lisa Andersson och Pia Essunger

Hack the City & Urban Talks

Frida Andersson och Annika Åkesson från Textilmuseet berättar om projektet Hack the City 2.0 och Borås Stads föreläsningsserie Urban Talks.

Hack the City 2.0 handlar om att testa och utveckla en alternativ metod för medborgardialog inom Borås Stad: fartfyllt prototypbygge under ett så kallat hack jam. Ett hack jam är en form av idéverkstad där delaktigheten och skapandet är i centrum. Urban Talks anordnar varje år evenemang kopplade till stadsutveckling med människa, miljö och framtid i centrum.Föreläsningar, filmvisningar och workshops tillsammans med forskare, konstnärer och entreprenörer är några exempel. I höst samarbetar Hack the City 2.0 med Urban Talks som bland annat ordnar ett hack jam i Kulturhuset.


Frida Andersson och Annika Åkesson

Smarta Kartan Sjuhärad

En karta som samlar verksamheter du kan byta, låna, ge, få och hyra i Sjuhärad. Vad finns det på den? Hur har processen sett ut? Ska vi skala upp eller skala ner?

Projektledare för Hållbar Landsbygd Sjuhärad, Mia Magnusson, visar den splitternya Smarta Kartan Sjuhärad, berättar vad som finns att dela i Sjuhärad, vad som kan hända i ett rum när människor möts och du är aktiv deltagare.

Mia Magnusson

Vad är innovation och vad gör en innovationsrådgivare?

Stefan Dahlin, innovationsrådgivare på Högskolan i Borås, förklarar begreppet och ger exempel på lyckade innovationer som gett och håller på att ge stort genomslag i samhället. Vad behövs för att få bra idéer och forskningsresultat att flyga och ge nytta till många i samhället? Stefan kommer att beskriva innovationsrådgivarens roll för att nå dit.
Stefan Dahlin

Tillitsbaserad styrning i offentlig sektor ‑ vad kan vi lära av näringslivet?

Kultur, styrning och arbetsorganisation utgör hörnstenarna i ramverket för tillitsbaserad styrning . Inom näringslivet finns det ett flertal företag som länge arbetat enligt liknande principer och över lång tid uppvisat goda resultat när det gäller kundnytta och personalnöjdhet. Vilka är lärdomarna? 

Rikard Olsson är konsult på managementbolaget Ekan och dessutom VD för Beyond Budgeting Institute. Rikard har lång erfarenhet från såväl linjearbete och som konsult av att utmana hur vi styr och leder organisationer i såväl offentlig och privat verksamhet.

Rikard Olsson


Inkluderande innovation – beröring som språk

Vårt samhälle är uppbyggt på att alla medborgare kan kommunicera med hjälp av syn och hörsel. Men hur klarar man av kommunikationen om man varken ser eller hör?

SUITCEYES är ett europeiskt forsknings- och innovationsprojekt inriktat mot haptisk kommunikation och inkludering av personer med dövblindhet. Syftet är att öppna nya möjligheter med att ta tillvara på potentialen i kommunikation med hjälp av beröring. Utifrån en omfattande intervjuundersökning i fem länder, och genom att sammanföra ett stort antal forskningsrön från olika områden bygger vi ett mjukt, textilt plaggsystem som har inbyggd beröringsbaserad kommunikationsförmåga. Här berättar vi om hur långt vi har kommit. Huvudman för SUITCEYES är Högskolan i Borås.

Jan Nolin / Nasrine Olson/ Li Guo

Hållbarbar konsumtion i praktiken: exemplet Spacerpad

I många kulturer är mens något fult och tabubelagt som försätter fertila kvinnor i en låst situation. Boråsforskarna Karin Högberg och Lena Berglin tar fram ett återanvändbart och snabbtorkande mensskydd som kan förändra vardagen för dessa kvinnor.
Spacerpad. En hållbar produkt med rötter i vardagens Kenya. Forskningsprojekt Högskolan Borås
Arr Science Park Borås/Högskolan Borås


Så tänker framtidens konsument 

Ta del av en unik studie om hur framtidens konsumenter tänker och få ett smakprov på konferensen Nationell Verkstad (Borås 23-24 okt)

Birgitta Losman är projektsamordnare för ansvarighetsområde Konsumtion-Samhällsutveckling på Science Park Borås.

https://www.nationellverkstad2019.se/

Arr. Science Park Borås

Birgitta Losman

Vad och var köper vi?

Träffa Magnus Kroon, Science Park Borås handelsexpert och få ny kunskap om handelns utveckling och ta del av hur framtidens köpcentrum funkar

Magnus Kroon, Handelsexpert och verksam vid Science Park Borås och Klimat 2030 Västra Götaland

Arr Science Park Borås och Klimat 2030

Magnus Kroon

Klimatet, du jag och Borås Stad

Men här i Borås då, du och jag, hur påverkas vi, vad kan vi göra? Klimatförändringen är en stor och global fråga vilket kan skapa uppgivenhet och frustration. Vi bryter ner den stora frågan till hur det ser ut lokalt. 

Vad har vi i Borås för klimatpåverkan och hur påverkas vi av klimatförändringen. Vad kan kommunen jobbar med och hur hänger det ihop med min vardag. Föredraget ger kunskap och inblick men lämnar också plats för gemensam diskussion. Bland det som tas upp är utsläppsstatistik, exempel på kommunens arbete med att minska utsläppen, vad är en koldioxidbudget, lokala effekter från klimatförändring, individuella val för att minska klimatpåverkan från den egna livsstilen. 

Peter Rydberg som håller i föredraget är Borås Stads energisamordnare och energi- och klimatrådgivare. Peter har tidigare jobbat som klimatstrateg på Göteborgs Stad där han bland annat besökte klimatförhandlingarna i Paris, deltog i projekt med Världsbank

Peter Rygberg

”Det räcker väl att vara hygglig”- ett verktyg för moral i undervisning

Moralen påverkar all undervisning men forskning visar att det moraliska är svårt att få syn på och sätta ord på. Därför har forskaren Martia Cronqvist, Universitetslektor på Högskolan i Borås, tagit fram ett verktyg som syftar till att identifiera och tala om det moraliska i mötet med barn i förskola eller elever i grundskola/gymnasium.  I det didaktiska verktyget, kallat Didetik, förs kunskapsinnehåll och moral samman i planering av undervisning.

Det räcker inte att vara allmänt hygglig utan lärarprofessionen kräver kompetens att exempelvis ha tydliga intentioner i sitt bemötande. Verktyget kan bidra till kunskap och kompetens i det moraliska ansvaret för barn/elever. Moraliska aspekter av undervisning uppmärksammas genom verktyget i såväl planering, genomförande som utvärdering. Inga specifika metoder förordas utan verktyget fungerar som ett frågebatteri.

Marita Cronqvist

Etablering av innovationsplattformar för ökad innovationsförmåga

För att möta ett snabbt föränderligt och komplext samhälle etablerar allt fler organisationer öppna innovationsplattformar, som exempelvis kallas innovationshubbar, accelerator-program, och företagsinkubatorer.

Genom att öppna upp sina organisationsgränser för in- och utflöde av kunskap vill aktörer bli både mer innovativa och dynamiska, där synergier kan skapas mellan resursstarka men trögrörliga organisationer och innovativa start-ups och scale-ups.

Under föredraget berättar Björn Remneland Wikhamn från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet om sin forskning om öppen innovation och innovationsplattformar, och vilka utmaningar och möjligheter som kan uppkomma när organisationer väljer att på olika sätt ”öppna upp” sina strategier och arbetssätt i praktiken.

Björn Remneland Wikhamn

Organiserad brottslighet, våldsbejakande extremism – en kommunal angelägenhet?

Organiserad brottslighet, kriminella nätverk och individer och rörelser som vill ta över samhället med våld – det är väl polisens uppgift att hantera detta?! Visst är det så men inte hela sanningen. 

För att klara av att värna demokratin och öka tryggheten i lokalsamhället är det viktigt att samarbeta, samverka och knyta nätverk mellan och i både myndigheter och civila aktörer för att vi gemensamt ska arbeta för en positiv utveckling av lokalsamhället. Kommuner har en viktig roll i detta arbete.

Borås Stad har insett nödvändigheten i detta och har därför inrättat en avdelning i Stadsledningskansliet, Centrum för kunskap och säkerhet (CKS) som är organiserade för att omhänderta denna samverkan.

Hur är CKS organiserade och hur arbetar vi med uppdrages? Hör Peder Englund, avdelningschef på CKS berätta.

Peder Englund

Försörjningsstöd eller arbete

Under åtta år har Borås Stad arbetat med att minska utanförskapet och öka sysselsättningen för de medborgare som står längst från arbetsmarknaden. Arbetet sker i nära samverkan med statliga myndigheter och andra organisationer.

Samtliga medborgare som uppbär kommunalt försörjningsstöd och samtidigt har en fastställd arbetsförmåga erbjuds praktik, studier och en arbetsmarknadsanställning efter behov. ”Boråsmodellen” har visat sig vara mycket lyckosam för de medborgare som deltagit i verksamheten. I praktiken har inga deltagare återgått till försörjningsstöd efter anställningsstöden. Även för kommunen har modellen visat stora minskningar av det kommunal försörjningsstödet och det trots en stor inflyttning i kommunen av främst människor från andra kulturer. Borås Stads kostnader för kommunalt försörjningsstöd ligger långt under andra jämförbara kommuners kostnader.

Föredraget hålls av Dag Forsström som är fövaltningschef för Arbetslivsförvaltningen på Borås Stad.

Dag Forsström

Tillitsresan inom Borås Stad

Borås Stad har påbörjat en resa mot ett nytt sätt att leda och styra verksamheten – Tillitsbaserad styrning. Men vad innebär det? Varför har Borås Stad påbörjat resan?

Under en timma kommer vi att beskriva den förändringsresa som staden har påbörjat. Timman kommer att innehålla allt från utblickar på trender i omvärlden som vi måste förhålla oss till, till hur vi nu praktiskt arbetar för att genomföra förändringen. Jan Olausson som är kvalitetsstrateg på Borås Stad håller i föredraget.

Jan Olausson

Gränsgångare – en ny profession i offentlig sektor

Omdaningen av offentlig sektor har lett till framväxten av nya professioner och roller. Behovet av samverkan och samordning tycks öka. Paradoxalt nog tycks ’gränser’ mångfaldigas i det ’gränslösa’ och globala samhället. Nya roller och gränser uppstår i allt intensivare möten mellan kulturer, normer, praktiker, intressen, ansvarsområden och problem.

Dessa gränser kan vara organisatoriska, kunskapsmässiga, institutionella och/eller territoriella. Detta innebär att arbetet med samordning och gränsöverskridande praktiker, skapar nya professioner och roller. Det nya praktiker kretsar kring teman som integrering och koordinering. Dessa roller kallar vi för gränsgångare. Forskning, som fortfarande är i sin linda, visar att dessa gränsgångarroller kan innebära stora utmaningar för individer och organisationer; samtidigt som dessa roller tycks vara en stor tillgång i organisationer som är fragmenterade och genomsyras av olika nätverk och intressen. Dels ställer dessa gränsöverskridande arbetssätt stora krav på personliga förmågor och kompetens; dels får gränsgångare ofta bära komplexa och värdeladdade frågor genom organisatoriska landskap som inte sällan är fyllda av målkonflikter och ideologiska spänningar. Vilka nyttor skapar dessa roller i organisationen och hur bör dessa roller hanteras av organisationer och ledare?

Doktoranden Heiti Ernits berättar om sin forskning om gränsgångare i offentlig sektor och problematiserar frågan. I seminariet ges även konkreta rekommendationer för policy och organisationsutveckling.

Heiti Ernits

SOCIAL HÅLLBAR UTVECKLING – från kommunal policy till praktik

Hur kan en kommun arbeta för att främja social hållbar utveckling för alla och minimera utanförskap?

Många aktörer tycks vara överens om vikten av internt och externt samarbete och samordning när det gäller att hantera verksamhetens komplexitet.  Dock verkar frågan om social hållbar utveckling mer fokuseras på retorisk nivå och skilda aktörers insatser än som en del av kärnverksamheten. I presentationen presenteras och diskuteras utmaningar och möjligheter i kommunalt utvecklingsarbete för att främja social hållbar utveckling.

Kennert Orlenius är senior professor och bitr. föreståndare för Centrum för hållbart samhällsbyggande vid Högskolan i Borås. Har i min forskning under senare år huvudsakligen ägnat mig åt frågor om interkulturalitet och social hållbar utveckling.

Kennert Orlenius

PROJEKTSTUDIO - Mycket prat ger bra resultat

Projektstudion är ett sätt att arbeta som ska underlätta att lösa komplexa frågor och genomföra uppdrag som kräver samverkan över förvaltningsgränserna.

Kort innebär Projektstudioarbete att olika kompetenser jobbar tillsammans, intensivt och utforskande, tills man har ett svar på den fråga en är satt att lösa. Arbetsformatet har formats tillsammans av tjänstepersoner och innovationsplattform Borås och precis som arbetet i en projektstudio har ramverket för projektstudion växt fram dynamiskt. Arbetssättet kan nyttjas både i det stora och det lilla och kräver egentligen inget mer än att någon leder studion. I föredraget berättar jag om resan från idé till ett allt mer formaliserat och naturligt verktyg i samhällsplaneringen. Det kommer bjudas på historier om såväl svårigheter som succéer. Välkommen!

Johan Ekeblom LAR/MSA som är samordnare för Urbant stråk Centrum-Sjöbo håller i föredraget.

Johan Ekeblom

Unga kommunutvecklare

Unga kommunutvecklare är ett feriearbete som syftar till att öka ungas inflytande. Till sommaren 2020 anställer Borås stad för sjunde gången Unga kommunutvecklare för att förbättra kommunen.

Unga kommunutvecklare är en utav flera metoder som används för att öka ungas inflytande i Borås Stad. Genom metoden tar Borås stad tillvara på ungas engagemang och unika kompetens genom att låta unga arbeta med olika utvecklingsfrågor. Maja Karlsson, vikarierande Ungdomsstrateg, berättar under seminariet mer om metoden, erfarenheter från tidigare år och om vikten att ta ett gemensamt ansvar för barn och unga.

Borås Stads välfärdsbokslut

Sedan år 2000 har Borås Stad tagit fram Välfärdsbokslut. Genom att uthålligt mäta förändringar i hälsa mellan kön, mellan geografiska områden och i olika åldersgrupper får staden ett statistiskt underlag för planering, genomförande och uppföljning t. ex i budgetarbetet.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt men skillnaderna mellan olika grupper i samhället ökar. Den sociala gradienten, det vill säga utbildning och socioekonomiska förhållanden, är tydlig. De grupper som har en lägre utbildningsnivå har i de allra flesta fall en sämre hälsa.Att ojämlikhet i hälsa kostar är också lätt att inse. I Välfärdsbokslutet kan man se att folkhälsan i Borås följer samma utveckling. Precis som för folkhälsoarbetet i Sverige ligger utmaningen för Borås i att jämna ut skillnaderna mellan olika grupper. Flera förändringar har gjorts i det senaste Välfärdsbokslutet, som att exempelvis där det är möjligt presentera statistik på mindre geografiska områden än tidigare. Rapporten har också tagit ett nytt grepp kring den sociala hållbarheten genom att tydligare kopplas samman med det globala, nationella och det lokala arbetet i form av Agenda 2030, de mänskliga rättigheterna, målområdena för det nationella folkhälsoarbetet och Borås Stads Vision 2025.

Hör utvecklingsledare Kristina Nyberg Smahel berätta om bakgrunden till arbetet, vad ett Välfärdsbokslut är och hur det kan användas i praktiken.

Kristina Nyberg Smahel

Om enheten Organisationshälsa på Borås Stad

Helen Nordenstam, enhetschef på Organisationshälsa, berättar om ett treårigt projekt i syfte att tillsammans med chefer och medarbetare fortsätta utveckla och skapa de bästa förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Det innebär social och organisatorisk arbetsmiljö, metoder och angreppssätt i praktiken.
Helen Nordenstam

Hur ska framtidens äldreomsorg vara?

- Ett föredrag om Vård- och äldreförvaltningens förebyggande arbete för en hållbar framtid

Andelen äldre i Sverige som är över 80, kommer om tio år ha ökat med cirka 50%. Framtidens äldreomsorg behöver därför hitta nya framgångsfaktorer för att kunna finnas till för morgondagens äldre. Vård- och äldreförvaltningen har som en del i sitt arbete valt att fokusera på det förebyggande arbetet. Föredraget kommer handla om de aktiviteter som pågår. Bland annat kommer ni få höra om våra förebyggande hembesök, seniorernas egna hemsida, våra mötesplatser som arbetar för att motverka utanförskap och vår satsning på Emedborgarveckan. Publiken kommer få vara delaktiga under föredraget då vi gärna tar emot era tankar och förslag på framtida satsningar. Madelene Alfinsson, Lena Dahlberg som är Verksamhetsutvecklare för välfärdsteknik, samt Maia Sievert och Anna Ekelund som är Seniorhälsokonsulenter håller i föredraget.

Finns det tillräcklig mat och energi till alla i världen?

Vi är idag 7,7 miljarder människor och med bättre välfärd konsumerar vi allt mer av våra resurser samt producerar avfall, avlopp, koldioxid osv. Detta är inte hållbart pga brist i resurser och höga mängder av avfall/avlopp/avgaser. Vad kan vi göra för att bli hållbara?

Högskolan i Borås har satsat på resursåtervinning för att omvandla avfall till nya produkter i form av material och energi för att stimulera cirkulär ekonomi i samhället. En stor satsning har varit på svampar som kan omvandla avfall till resurs. Om man kan omvandla olika avfall och rester till tex etanol, köttfärs, pigment (eller varför inte textiler?) med hjälp av svampar på ett svampcenter på högskolan, får vi höra om på föredraget.

Mohammad Taherzadeh håller i föredraget. Han är professor på Sektionen för resurs-återvinning och samhällsbyggnad på Högskolan i Borås.

Mohammad Taherzadeh

Socialt hållbart Borås – vi tar gemensamt ansvar för barn och unga


I Borås arbetar sedan ett halvår nio förvaltningar tillsammans i en tvärsektoriell samverkan för att ge alla barn en god start i livet och goda uppväxtvillkor. De flesta barn som växer upp i Borås har det bra, men skillnaderna i livsvillkor och hälsa har ökat under de senaste åren.

Därför stärker nu Borås Stad arbetet med tidiga, främjande och förebyggande insatser för barn och unga. Arbetet bygger på insikten att ingen enskild aktör kan lösa komplexa samhällsproblem på egen hand. I ett första steg har nu Borås Stad beslutat om tolv gemensamma åtgärder. Föredraget hålls av Christer Samuelsson som är förvaltningschef för Gymnasie- och vuxenutbildningen i Borås Stad.


Related Posts

Nyhetsbrev

Tack! Din e-post är registrerad!

Oops! Something went wrong while submitting the form